#56



snoozie ligger och sover med huvudet på min mage och tassarna upp i luften. Det är tur att han underhåller mig, tål inte den här lägenheten längre. Tål inte området eller den här stan. Det är väl inget speciellt som gör att jag känner så. Eller jo, det är det kanske. Känner mig bara allmänt jävla spyfärdig när jag kollar ut över den här trista,gråa, skitsnackandes stan. Funderar på att råna en bank och leva på rymmen, då skulle jag iallafall känna att jag lever.

Jag vill ha mina bröder här, alla samlade på en plats. Tätt intill i en stor varm kram. Det är vad jag behöver.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0